Lämna följande fält tomt
Ring oss 08-32 13 90

Rätten att bli glömd

shutterstock_142497655

I ett färskt avgörande slår EU-domstolen i Luxembourg fast att Google och andra sökmotorer är skyldiga att ta bort länkar till webbsidor i sina sökresultatlistor om personen du googlat på begärt att bli glömd. Rätten till respekt för privatlivet anses väga tyngre än Googles ekonomiska intressen och allmänhetens nyfikenhet.
Avgörandet från den 13 maj 2014 (C-131/12) aktualiserar rätten för enskilda att få personuppgifter och information om sitt privatliv raderade från internet, vanligtvis kallad ”rätten att bli glömd”, vilken regleras i det s.k. dataskyddsdirektivet. EU-domstolens avgörande har sin bakgrund i en tvist i en spansk domstol där en privatperson stämt Google och begärt att länkar som en googling på hans namn resulterar i skulle tas bort.
Länkarna ledde till tidningsartiklar om en exekutiv auktion på vilken mannens tillgångar sålts, en auktion som sedan länge varit avslutad och som han inte längre ville förknippas med. Men varje gång någon googlade hans namn kom länkar till tidningsartiklarna upp. EU-domstolen konstaterade snabbt att sökmotorers verksamhet och insamling av information omfattas av regleringen i dataskyddsdirektivet, något som hitintills varit osäkert eftersom denna form av teknologi inte hade dagens form när direktivet skapades 1995. Vad gällde själva artiklarna ansåg den spanska domstolen att mannen inte kunde begära att de togs bort från tidningarnas webbplatser, informationen om auktionen var korrekt och av allmänhetens intresse. Tidningarnas ansvar kom därför inte att prövas av EU-domstolen.

Däremot ansåg EU-domstolen att den länklista som skapas genom en googling på personens namn och som samlar all på internet tillgänglig information om honom kan utgöra ett intrång i hans privatliv, om informationen inte är adekvat, inte längre relevant eller omfattar mer än nödvändigt. Även om informationen som sådan är offentlig skulle den utan sökmotorns hjälp aldrig bli så pass lättöverskådlig och enkel att komma åt för allmänheten. För 30 år sedan hade det krävts en privatdetektiv för att samla all information som en sökmotor nu kan samla på en sekund.

Den enskildes rätt till respekt för privatlivet väger enligt EU-domstolen alltså tyngre än Googles ekonomiska intressen och i de flesta fall även tyngre än allmänhetens intresse att enkelt bli serverad sådan information. EU-domstolens avgörande kommer att få effekter, sökmotorer och andra mellanhänder som behandlar och lagrar information på internet kan nu sägas ha en form av redaktionellt ansvar. Detta kommer innebära ökat arbete och kostnader när privatpersoner begära att få bli glömda. För tillfället pågår även EU-förhandlingar om en reformering av dataskyddslagstiftningen i vilka ”rätten att bli glömd” blivit en av de hetaste frågorna. Att EU-domstolen nu ålägger Google att ta bort indexering av irrelevant information kommer att bli ett viktigt inslag i diskussionerna kring skyddet för privatlivet på bekostnad av yttrande- och informationsfriheten.
/Caroline Otto

Bild: Shutterstock