Plagiathärva

Kopiering av upphovsrättsskyddade möbler kan stå dig dyrt. Personerna bakom det ökända företaget Designers Revolt ansågs den 13 oktober 2016 av Patent- och Marknadsdomstolen (PMD) ha begått varumärkes- och upphovsrättsintrång. Aktörerna bakom företaget dömdes att betala skadestånd på 27 miljoner kronor. Två personer, grundaren och en anställd som haft en nyckelroll i företaget dömdes till fängelse i 18 månader och två andra involverade aktörer till villkorlig dom och böter.

Företaget, baserat på Isle of Man tillverkade under nästan tre års tid designkopior av kända möbelformgivningar vilka de sålde via sin hemsida baserad i samma land. Bland annat har kopior på kända formgivningar som stolen Myran och fåtöljen Ägget av Arne Jacobsen, PH-lampan av Poul Henningsen och Y-stolen av Hans J Wegner kopierats och sålts. Uppskattningsvis 80% av Designers Revolts försäljning har varit till svenska konsumenter och resterande del till de övriga nordiska länderna, Tyskland och England.

De ansvariga personerna bakom Designers Revolt åtalades för varumärkes- och upphovsrättsintrång och dömdes att betala sammanlagt 27 miljoner i skadestånd till åtta separata målsägande företag. Här ska dock tilläggas att det yrkades på 62 miljoner i skadestånd från målsägandesidan – så slutsumman får anses som nedbantad (vad som får anses vara domstolskutym). Samtidigt ska de dömda huvudmännen betala 7 miljoner kronor till staten och 15 miljoner kronor för förverkat utbyte av brott, alltså sammanlagt 22 miljoner kronor.

Problematik med jurisdiktion och lagval

I Storbritannien, dit Isle of Man tillhör, gäller upphovsrätt för bruksföremål i 25 år från skapandet, i Sverige gäller skyddet för brukskonst (i regel massproducerad formgivning för bruksändamål med tillräcklig verkshöjd) i 70 år från upphovspersonens död. Detta ledde till att Designers Revolt valde att starta upp försäljning där upphovsrätten för kända skandinaviska formgivningar hade löpt ut. Det de dock inte hade räknat med var att brottet – upphovsrättsintrång och varumärkesintrång, här fick anses bedömas med utgångspunkt i det land där försäljningen de facto ägt rum och därmed i förlängningen också där skadan hade skett. Domstolen konstaterade att stor anknytning fanns till just Sverige, både vad gällde försäljning, marknadsföring och reell anknytning. Företaget hade på sin hemsida riktat sig till en svensk konsumentkrets, haft kronor som valuta och anställda i Sverige. Företaget hade dessutom haft såväl lager och distribution i Sverige.

Allt sammantaget gav att svensk lag var applicerbar och att det därmed var skyddstiden 70 år efter upphovspersonens död som skulle gälla. Då varumärkesrätten är harmoniserad var denna fråga inte lika svårbedömd, men också här ansågs anknytning vara till den svenska marknaden och att svensk varumärkeslag skulle gälla.

Att företaget och dess huvudmän skulle varit i villfarelse om lagligheten ansåg domstolen inte som sannolik. Någon straffrättslig villfarelse förelåg därmed inte.

/Linnea Harnesk