Lämna följande fält tomt
Ring oss 08-32 13 90

Hur talar man IP?

shutterstock_117163129

I november har jag arbetat på IPQ och i patentbranschen i snart 4 år, en spännande resa på flera olika sätt. Inte minst på ett kommunikativt plan eftersom jag som statsvetare och ny i branschen saknade djupgående (tekniska/juridiska) kunskaper om t.ex. patent, varumärken, design eller annan immaterialrätt. Jag har haft förmånen att få lära mig en ny disciplin och att betrakta och tala om IP ”från ruta ett”. Både i relation till kollegor och kunder. Språket har jag vunnit på samma sätt som när jag i skolan lärde mig tala tyska.

Frågan är då – hur talar man IP? Styrkan i mitt perspektiv som utomstående – i likhet med många nuvarande och presumtiva klienters – har varit ett betraktelsesätt ofärgat av den terminologi som traditionellt sätt råder i branschen. Förstår du inte så är det din rätt att få ställa frågor. Detta gäller i såväl relationen mellan klient och kund som internt mellan kollegor på det egna företaget. För detta krävs både nyfikenhet, mod och en vilja till ömsesidigt lärande. Det här blogginlägget om ”språkbruket i IP-branschen” har sin grund i detta synsätt.

Jag har sedan jag började i branschen uppfattat det generella språket i IP-världen som teknokratiskt, gammalmodigt, exkluderande, marknadsfrånvänt samt i för hög omfattning anpassat till – och präglat av – jurister, patentingenjörer och redan invigda experter. Dessutom finns ett antal vanliga uttryck och begrepp som i fel sammanhang riskerar att bli urvattnade ”buzzwords”. I värsta fall riskerar IP-språket att leda till ineffektiv rådgivning, orealistiska förväntansbilder samt olönsamma investeringar för klienterna på IP-marknaden.

Min uppfattning är att IP-språket är anpassat till det egna skrået- INTE till marknaden, och jag tycker mig se en bransch som vilar på en kollektiv och outtalad uppfattning att ”IP är komplicerat till sin natur så därför får vi acceptera ett invecklat IP-språk”.

Måste vi då acceptera detta – trots att vi inte fullt ut finner det anpassat till våra kunders verklighet och till den öppna relation vi vill skapa med våra kunder? Svaret på denna fråga bör vara nej. Vi bör försöka efterleva IPQ:s målsättning att ”även det svåra kan göras enkelt”. Bakom detta vilar insikten att ”förklaringsbördan för våra konsulttjänster ALLTID landar på oss som säljare”.

IPQ efterlyser och uppmuntrar framväxten av ett reviderat språkbruk i branschen som utgår från klientens behov, ett språk som är enkelt att förstå och är affärs- och marknadsorienterat snarare än teknokratiskt. Vi tror att den här förändringen är nödvändig för att öka förståelsen mellan konsult och klient, för att skapa en realistisk förväntansbild hos kund och för att vi tillsammans ska kunna arbeta snabbare, enklare, effektivare och därmed billigare.

Vi på IPQ jobbar ständigt på att förenkla och förbättra vår kommunikation, och hoppas att fler i branschen följer efter.

/ Olle Bratt

Bild: Shutterstock